Minnen från Gene fornbyPosted by Maria Tue, November 24, 2009 23:38:55Efter det att utredningen om Gene fornby utropats som klar blev det plötsligt väldigt tyst igen kring Gene. Var tog engagemanget vägen från alla utredare, alla förstå-sig-påare och yrvakna, nyvakna medlemmar i styrelsen? Ja tyvärr kan man inte kalla det för annat. Minnet av Gene fornby är för mig å ena sidan minnet av en fantastisk plats med oförglömliga minnen av möten i pedagogikens och arkeologins tecken, hejdundrande gästabud där jag och Agne i princip gått upp i våra roller och fullständigt levt oss in i järnåldern till gästernas fulla förtjusning, stunder av skratt och skapande i alla de bygdespel och rollspel vi tillsammans satt upp under årens lopp, men också lugna, magiska stunder vid elden medan man skådat de små Ratatoskerna som sprungit upp och ner för Genes vackra tallar. Å andra sidan är Gene för mig minnet av en arbetsplats i skräckens tecken, en plats där man arbetar till man nästan faller ihop av trötthet, händer, fötter och rygg värker av endera ett 17-timmarspass med en grupp, sträng kyla mitt i vintern när man måste springa med mat mellan Järnkrogen och långhuset eller bara helt sönderslitna näbbkängor.
Med detta vill jag säga att det är patetiskt, komiskt, tragiskt, löjeväckande, you name it, att det nu har gjorts en utredning som egentligen inte kan betyda någonting eftersom man åter står på ruta 1 igen efter alla de 20 år som Gene fornby existerat. Inget är nytt under solen. Svaret på många av de frågeställnignar som framkommit om Genes framtid har antingen aldrig funnits eller funnits i många år, åtminstone sedan 2002 då planer för ny entré vid Järnkrogen, ny parkering, väg till Nyänget mm arbetades fram. På den tiden var vi i personalen delaktiga och vi uppskattades för det arbete vi gjorde. Den tiden blev emellertid kort. Jag kan inte minnas och vågar påstå att inte en enda styrelsemedlem besökt Gene fornby en enda gång de senaste 5 åren. Men nu, när Agne och jag hållit fornbyn levande ett tag åt styrelsen och nu är borta från Gene och det luktar utredningar och med det prestige, vågar en del gamla styrelsemedlemmar sig fram ur sina gryt och letar rätt på det de trodde var ett gott byte. Tyvärr tycks det gamla bytet ha surnat något, det smakade inte så gott som man hoppats på. Eller?
Kärnan i det hela är att 1: styrelsen eller någon annan instans aldrig fattat vad en eldsjäl är, betald eller obetald. Jag tror Gene skulle se helt annorlunda ut om man nån gång tagit tillvara dem som vill(e) något med Gene, intresserat sig kontinuerligt för Gene och fört en kontinuerlig dialog. Det kanske går att jämföra med folk som missar sina barns uppväxt för att de är missbrukare eller ställer sig själva i första rummet. Fel nr 2 är att styrelsen fullständigt och på ett klantigt sätt, avsiktligt eller oavsiktligt, missat Gene och både dess utveckling och nedgång (underhållet) åtminstone på det här sidan årtusendet. Men det är inte för sent att bättra sig, och den dagen det verkligen BLIR en ny entré, nytt tak på långhuset mm mm då tänker jag åter slå mig ner vid elden på Genegården- och titta på mina små Ratatosker.
Minnen från Gene fornbyPosted by Agne Tue, July 21, 2009 23:51:27Nu när vi Agne & Maria lämnat Gene fornby, så kanske kommunen, museet och stiftelsen inser att det krävs folk för att behålla versamheten på Gene fornby. dom är nu tillbaka på ruta ett med en ny utredning med ungefär samma människor.
Vi Agne & Maria drev versamheten i egen regi i 3 år, där vi i princip tog hand om allt på Gene fornby. Det var inga 8 timmars dagar vi gjorde, det var för oss en livsstil som inte många skulle klara av, vi tillbringade nästan all vår tid med att jobba på och med Gene fornby.
Jag Agne Säterberg han med att jobba 15 år på Gene fornby, men det är fortfarande ingen från varken kommunen eller stiftelsen Gene fornby som nämt ordet tack.
Tänk om någon i stiftelsen Gene fornby skulle vara så smart någon gång att ta tillvara dom mäniskor som vill något, eldsjälar som brinner för sitt arbete och ser möjligheterna med Gene fornby i stället för att lyssna på alla dessa experter som tror dom vet. Det kan förklara varför man nu är tillbaka på ruta ett igen med nya utredningar.
Vi Agne & Maria har fortfarande en drivkraft som få människor har, vi lägger nu all den energin på vår egen anläggning Lappudden, där vi fortsätter vårt energiska arbete med att göra andra människor glada och lyckliga.
Vi kommer alltid att bära med oss dom minnen som vi fått på Gene fornby, i våra själar finns fortfarande Harald & Isgerd men i dag i en annan skepnad.
Minnen från Gene fornbyPosted by Agne Fri, May 29, 2009 23:32:50Det är klart man saknar alla skolbarn som vi tagit emot på Gene fornby, men efter att få prova samma skolprogram på Lappudden så inser man hur bra detta område är. Vi har nu ett fungerande aktivitetsområde där barnen kan smida, tova, baka mm, men där dom även kan prova på att paddla, fiska, basta, bada vildmarksbad mm. Välkommen till Lappudden, framtidens aktivitetsoråde.
Minnen från Gene fornbyPosted by Agne Sat, May 09, 2009 23:34:04Skolresesäsongen har nu börjat, vi vill tacka alla skolor som valt att förlägga sina resor till Lappudden där vi nu genomför samma skolprogram som vi gjort på Gene, men vi kan nu erbjuda ett helt annat boende och mer varierande ativiteter.
Välkomna till Världsarvet Höga Kusten!
Minnen från Gene fornbyPosted by Agne Sat, May 02, 2009 00:14:34
Jag tror det var många som saknade valborgsfirandet på Gene fornby, vi fick nämligen många telefonsamtal innan valborg. Vi gjorde i år ett lyckat Valborgsfirande på vår egna anläggning Lappudden i Nordingrå. Vi hade vädergudarna med oss vilket gjorde alla besökare nöjda, vi själva avslutade kvällen med ett välförtjänt vildmarksbad och bastu.
Minnen från Gene fornbyPosted by Maria Wed, April 29, 2009 00:20:41Nu är sista diskmaskinen i Järnkrogen diskad, elden i långhuset utbrunnen för sista gången, långhusets dörr låst för sista gången, sista eldshowen avverkad, toaletterna och golven städade för sista gången (troligtvis?), sista kaffet uppdrucket, sista turen till grinden för att ta farväl av de sista glada gästerna avverkad, garderoben stängd för sista gången, trätallrikarna staplade i förrådet för sista gången, sista turen ner till stranden för att drömma om sommarens våtäng och smultronen gången, sista blicken mot de halvt rasade gärdesgårdarna kastad (ingen förlust), sista rollspelet spelat (i verklighetens värld, men det finns flera...), sista sången sjungen, sista ölen serverad, sista fälltäcket skakat (kommer jag ej att sakna), sista tråget med mat serverat, sista springturen mellan långhuset och Järnkrogen med mat och kantiner avverkad, sista skottkärreturen körd, sista vedträet lagt på elden, kylen avstängd för sista gången, väskan packad för sista gången, lyset avknäppt för sista gången, vattenkran stängd för sista gången, kissat sista gången, slängt sista sopsäcken (ingen förlust) tagit på sig skorna och stängt dörren för sista gången, gått ner för trappen för sista gången, känns som om man gått hemifrån för sista gången, låst bommen för sista gången, sett traven med obarkade rundstockar som skulle legat på långhusets tak för sista gången, åker iväg med bilen för sista gången. Fy fan för sista gången!
Minnen från Gene fornbyPosted by Agne Sun, April 26, 2009 23:24:55
Nu är det slut, den 21 april genomförde vi det sista gästabudet på Gene fornby, en lyckad kväll som vi avslutade med en eldshow. Om Maria och jag (Agne) slår ihop våra arbetade år på Gene så blir det 25 år. Vad Museet eller stiftelsen Gene fornby än kommer att säga så kommer vi ändå att vara dom enda riktiga eldsjälarna på Gene fornby.
Den person som betytt mest för oss är "Farmor Åsa (Leena), hon är den som nästan alltid ställt upp när vi behövt hjälp, tack Leena!
Minnen från Gene fornbyPosted by Agne Wed, April 15, 2009 22:09:27
Minnen från Gene fornbyPosted by Agne Sun, April 12, 2009 17:32:57
Ny bild från vår sommarverksamhet, tror detta är 2006.
Minnen från Gene fornbyPosted by Annelise Rydfjord Thu, April 09, 2009 11:02:32Hej!
Kul att ni börjat med detta. Hoppas många vill vara med och dela, både bilder och minnen. Vore kul med masssssooooooor av bilder, det har ju gått rätt många år nu och Agne har sprungit med denna kamera hela tiden! Det måste finnas hur mycket som helst....eller hur? ;-)
Annelise
